Blott en dag, ett ögonblick I sänder, Vilken tröst vad än som kommer på! Allt ju vilar I min Faders händer, Skulle jag, som barn, väl ängslas då? Han som bär för mig en moders hjärta, Giver ju åt varje nyfödd dag Dess beskärda del av fröjd och smärta
