Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs
och omkring mig står den härliga skogen grön
bakom ängarnas gungande gräs.
Och med sommar och skönhet och skogsvindsackord
står min hembygd och hälsar mig glad,
var mig hälsad! - Men var är min faders gård,
det är tomt bakom lönnarnas rad.
Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt,
där den låg, ligger berghällen bar,
men däröver går minnet med vinden så svalt,
och det minnet är allt som är kvar.
Och det är som jag såge en gavel stå vit
och ett fönster stå öppet däri,
som piano det ljöd och en munter bit
av en visa med fin melodi.
Och det är som det vore min faders röst,
när han ännu var lycklig och ung,
innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst
och hans levnad blev sorgsen och tung.
Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned
invid sjön för att höra has tal
om det gamla, som gått, medan tiden led,
om det gamla i Alsterns dal.
Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår,
men så svagt som det blott vore drömt:
"Det är kastat för vind sedan tjugo långa år,
det är dött och begravet och glömt.
Där du kära gestalter och syner minns,
där står tomheten öde och kal,
och min eviga vaggsång är allt som finns kvar
av det gamla i Alsterns dal.
HOMECOMING (ENGLISH TRANSLATION)
O'er the clouds is a glow, o'er the lake is a sheen,
There's sunlight on beach and on ness,
Around them the woods are a glorious green,
The grass feels the south wind's caress.
'Mid summer and beauty and pure-scented breeze
I hail this my native strand.
But there is a void by the maple-trees
Where my father's home used to stand.
It is gone, it is burned, there is nought left behind
Save the rocks of all traces bereft!
But memory comes with the cool-breathing wind,
And memory is all that is left.
I see a white gable before me again,
A window stands open within it,
Through which there is wafted the rollicking strain
Of a melody played on the spinet.
And I hear now my father singing his best
As in youth when his spirit was glad.
The song was soon hushed in his languishing breast
And his life became weary and sad.
It is gone, it is burned. I will lie by the side
Of the lake here and hark to his tale
Of the woman who lived as the calm years glide,
The old wife of Alsterdale.
He sings of her grief in a voice as low
And soft as a dream-song's tone:
"That is over these twenty long years ago,
That's dead and buried and gone.
"Where you, lovely visions, would formerly throng
The moonlight falls lonely and pale.
And that is the end of my cradle-song
Of the old wife of Alsterdale."
- 专辑：Infruset
- 歌手：Mando Diao
- 歌曲：Strövtåg I Hembygden
